En snabb sökning gör gällande att det finns 504 föreningar registrerade hos pistolskytteförbundet och det är i dagsläget över 30 000 medlemmar. Alla föreningar har bildats någon gång i tiden och har under åren stött på olika typer av problem. Listan är lång:
Buller
Begränsade skjuttider
Krav på nya typer av tavelställ
Föreningen håller på att dö ut
Föreningen håller på att splittras på grund av osämja
Någon har förskingrat hela klubbkassan
Anläggningen behöver förnyas men det finns inte pengar
Vallarna fryser till betong när någon säger ordet minusgrader
Ingen vill ta tag i de gemensamma problemen
Nya medlemmar försvinner fort
Ingen vill vara kassör
Var klubbens vapen ska förvaras
Klubben behöver nya vapen
Medlemmarna har en vilja att göra olika saker men kan inte enas om lösningar, så inget blir genomfört.
Nya medlemmar känner sig övergivna så fort grundutbildningen är klar
Ingen känsla av gemenskap i klubben
Få eller ingen är ute och tävlar i andra klubbar
Juridiska frågor om tillstånd för nya typer av skytteformer eller befintliga tillstånd, ända upp på EU nivå.
Under de år jag har ägnat mig åt skytte har jag hört ovanstående och mer. Det går helt klart att läsa listan och känna sig smått deprimerad. Samtidigt så går det också att läsa listan och se att det finns klubbar som redan har gjort dessa resor och tagit sig ut på andra sidan. Föreningar och klubbar som har övervunnit problem och utmaningar och lärt sig mycket längs vägen. Det är en kollektiv resurs att ta tillvara på nedan följer några korta resonemang om några av ovanstående punkter. Vi kan lära av varandra.
Buller - samtal och dialog med grannarna har hjälpt i vissa fall. Bjuda in på en aktivitetsdag för att förstå vad skytte är och innebär. Det har hjälpt vissa föreningar, men inte alla. När det inte har hjälpt har det handlat om att söka ekonomiskt stöd för att arbeta med bullerdämpning i olika former och stöd har gått att få från flera olika instanser.
Krav på nya typer av tavelställ - det finns så många olika lösningar på denna att det bästa jag kan säga är att ge sig ut i landet och titta.
Föreningen håller på att dö ut. Det finns många olika orsaker, en av dem kanske är att det inte erbjuds olika skytteformer, en annan är att det inte kommer in nya lika fort som de gamla lägger av. Hitta nya former av skytte och hitta tillbaka till det roliga i skyttet, alternativt erbjud en gemenskap och kaffe. Gör en rekryteringskampanj i närområdet och ställ ut på lokala aktivitetsdagar.
Föreningen håller på att splittras på grund av osämja. Svår puck att hantera men jag vet många exempel där ena falangen, ofta den som vill ha en förändring, helt enkelt vuxit sig så stark att den slutligen har vunnit. Det gamla gardet har antingen slutat eller hittat andra sammanslutningar.
Någon har förskingrat hela klubbkassan. En kalldusch och då gäller det att hitta nya former av intäkter. Eventskytte är något som bidrar till goda intäkter till föreningar runt om i landet och ska inte underskattas. Det kräver dock tid och engagemang från medlemmarna.
Anläggningen behöver förnyas men det finns inte pengar. När det handlar om att bygga nya saker på en skjutbana kostar det fort hundratusentals kronor, inte sällan flera miljoner. Var vaksam på olika stipendier och bidrag som går att söka i ditt närområde. Det går också att söka pengar för att anpassa verksamheten till ungdomsverksamhet eller anpassa för de med funktionsvariation så som rullstol.
Vallarna fryser till betong när någon säger ordet minusgrader. En klubb jag känner till har som långsiktig plan att lägga tak över den vallen som fryser för att inte få inte så mycket fukt i den.
Ingen vill ta tag i de gemensamma problemen. Någon måste ta första steget ibland, kanske är det du som läser detta. Vissa förändringar kräver styrelsens godkännande medan vissa småsaker kan bidra med allmän trevnad helt utan att trampa någon på tårna. Är det något som stör, ta tillfället i akt att faktiskt agera på det.
Nya medlemmar försvinner fort. Många klubbar dras med detta problem och det finns flera olika orsaker till detta. Det kan handla om att de som sökt sig till skyttet gjort det på fel grunder. En annan variant är att de upplever att de lämnas ensamma i sitt skytte, inte utvecklas eller inte kommer med i gemenskapen.
Jag har i flera inlägg skrivit att det är viktigt att ge sig ut och tävla, för då ser vi hur andra klubbar har gjort. Samtidigt är det tävlandet som ska stå i fokus en sådan dag och det är inte säkert att alla samtal kan bli så djupa eller att alla lösningar går att titta på under dessa förutsättningar. Istället kan ett rent studiebesök göras, att resa ut till en förening för att se hur de gör och löser olika frågor. Allt kanske inte är möjligt att genomföra i den egna föreningen men något av det kanske är. Det kan också vara något som går att tipsa andra föreningar om.
Ofta uppstår förändring ur kris. När ett stort vägval mer eller mindre ställer hela verksamheten på sin spets. Att antingen lägga ned föreningen eller genomföra de förändringar som krävs för att finnas kvar. Att då hitta energin och de nödvändiga muskler som krävs för att göra en sådan förändring är imponerande och de som står inför en liknande kris kan behöva förebilder.
Alla förändringar måste inte vara relaterade till en kris. Det kan helt enkelt vara små saker som gör att arbetet i föreningen inte fungerar optimalt. Små saker som att det är oorganiserat i målboden eller att medlemmarna använder fel klisterlappar.
Jag blir ständigt förundrad över hur många sätt det finns att göra saker på och att det finns så många saker som går att göra tydligt och enkelt. Ett besök hos Huskvarna Pistolklubb gav ett mycket konkret enkelt och tydligt sätt att visa hur saker ska gå till. I skjuthallarna finns en instruktion om hur tavlor ska klistras uppsatt på väggen. Den talar också om när speglar ska kastas. En mycket enkel sak att göra som inte kostar något men som också gör det tydligt för såväl gamla som nya medlemmar hur speglar ska hanteras. Detta för att enklare kunna avgöra om det är en guldserie eller ej då linjerna är kvar. Enkelt, föredömligt och kostar i princip ingenting alls.
Därmed vill jag verkligen slå ett slag för att ge sig ut och besöka andra klubbar, gärna som någon form av organiserat studiebesök så att det verkligen går att titta på de saker som föreningen har gjort, från stort till smått. Det finns så många enkla små knep, tips och trix att ta till.
Det går också att låna medlemmar av varandra. Att använda sig av krets och föreningsinstruktörer för att bedriva utbildning inom klubben. Det kan också vara så att den egna klubben inte får ihop särskilt många till en utbildning just nu men kanske finns det skyttar i andra klubbar i närområdet som är intresserade. I så fall går det att slå sig samman och göra gemensam sak. I höst har jag och skyttar från flera andra klubbar en möjlighet att gå en PPC kurs i en klubb som inte ens ligger i den krets jag är aktiv i. Den stora vinsten är att vi får kunskapen om skytteformen och kan ta med oss den ut i våra egna klubbar och kan skapa intresse därifrån så att fler kan bli intresserade att gå utbildningen framöver.
Det vore intressant om klubbarna hade ett större utbyte såväl inom men även mellan kretsar. Vi gör fantastiska saker tillsammans och det går att lära sig otroligt mycket av varandra. Denna text är en uppmaning till dig som läser att göra besök på andra klubbar antingen de i din absoluta närhet, men om dessa är välbekanta så gör ett besök längre bort. Hör av dig och boka in en tid för kaffe och kanske lite träning. Självklart önskar jag att alla klubbar också är öppna för besök av andra.
Om du läst detta och har något du tycker ni gjorde bra i er förening, hör av er till mig på stefan(at)pistolskytten.com
Tack för att du har läst denna artikel. Bloggen finansieras av frivilliga stödjare som donerar antingen återkommande eller enstaka donationer. Ett enormt tack till alla er såväl publika som anonyma stödjare som gör det möjligt för mig att göra tester och hålla sidan vid liv. Läs mer på fliken stöd.
/
Stefan
Comments